.

Jävla skit! Satansjävla helvetesfitta. Jag orkar inte med det här. Seriööööst.
Jamen visst, nog är surfittan igång igen. Själv föredrar jag att ta ut mina aggerissioner här än på mina medmänniskor (så ni som inte orkar läsa gnällinlägg kan lika gärna sluta läsa nu).
Men det är redan försent. Min pojkvän bokstavligen sprang härifån för tjugo minuter sedan efter att ha hållit ut i tre hela timmar. Stackars sate. Tragiskt nog är han van. Ja, jag skäms.
Lika mycket som jag skulle vilja vara glad och älska livet så går det inte när jag måste ta det så oerhört försiktigt när jag bara ska röra huvudet lite åt vänster för att till exemel titta ut genom fönstret.
Om någon bara kunde sätta fingret på vad som orsakar mina humörsvängningar skulle jag bli sjukligt glad. Ja till och med om det skulle vara ADHD, då får man i alla fall medicin. Skulle passa bra va, dampJorun?
Mm.


Ännu ett offer av de såkallade kvinnliga humörsvängningarna.